This master thesis is about the production of the record ?Brutus? with the band ?Trilobit?. Trilobit consists of the three musicians, myself, Stina Hellberg Agback on pedal harp, Simon Sva?rd on guitar and Karl Jansson on drums.During the production, I have analyzed different aspects of my own musicality and also the role of the pedal harp in jazz. I have found techniques that have simplified chromatic movements on the pedal harp, and also techniques that has developed the rhythmical aspect of my improvisation.I have also looked into my process in improvising and composing and developed new aspects, many thanks to the close collaboration with Simon Sva?rd..

En novellsamling med korta noveller..

Det finns mÄnga likheter mellan en orgel och en orkester och samtidigt mÄnga olikheter. Vid bÄda instrumenten har man, beroende pÄ storleken, tillgÄng till en mÀngd olika stÀmmor men vid orgeln Àr det, oftast, bara en som spelar medan en orkester har betydligt fler instrumentalister. Klangen produceras till stor del pÄ olika sÀtt och sÀttet att frasera och göra skillnader i dynamik och artikulation skiljer sig pÄ mÄnga sÀtt mellan en orgel och en orkester. Att balansera dessa likheter och olikheter har varit den stora utmaningen i mitt arbete. Syftet med mitt examensarbete Àr att transkribera delar av Allan Petterssons 7:e symfoni för orgel samt att beskriva och problematisera kring denna arbetsprocess.

Min fascination fo?r cirkus har pa?ga?tt en la?ngre tid, framfo?rallt fo?r den moderna formen nycirkus. I nycirkusfo?resta?llningar anva?nds musiken som ett viktigt element och jag har haft en la?ngtan efter att fa? spela musik som skulle kunna passa ihop med cirkusnummer. Genom att komponera melankoliska och roliga melodier skapades ett underlag att jobba med fo?r de personer som jag hittade till mitt projekt.

Som frilansande musiker, kompositör och bandledare vill Miranda Bjerking Raeder utforska hur en konsert kan bli en större upplevelse om man tillsÀtter bildkonst och dansare tillsammans med bandet Black Dough pÄ en scen. Hon vill se hur scenuttrycket vÀxer och fÄr mer substans nÀr det utmanas till att vara mer storslaget. NÄgra av frÄgorna som hjÀlpte henne att starta sin resa Àr: Hur kan jag sammanföra musik, bildkost och dans utan att förvirra publiken? Varför Àr det viktigt för mig att göra en konsert av denna form? Vilka problem och kompromisser stötte jag pÄ i projektet? ochVilka nya perspektiv och erfarenheter öppnade sig för mig under arbetets gÄng?.

Det finns mÄnga likheter mellan en orgel och en orkester och samtidigt mÄnga olikheter. Vid bÄda instrumenten har man, beroende pÄ storleken, tillgÄng till en mÀngd olika stÀmmor men vid orgeln Àr det, oftast, bara en som spelar medan en orkester har betydligt fler instrumentalister. Klangen produceras till stor del pÄ olika sÀtt och sÀttet att frasera och göra skillnader i dynamik och artikulation skiljer sig pÄ mÄnga sÀtt mellan en orgel och en orkester. Att balansera dessa likheter och olikheter har varit den stora utmaningen i mitt arbete. Syftet med mitt examensarbete Àr att transkribera delar av Allan Petterssons 7:e symfoni för orgel samt att beskriva och problematisera kring denna arbetsprocess.

Denna uppsats undersöker svÄrigheterna i att skapa orkestermusik med hjÀlp av MIDI och kommer fokusera pÄ strÄkarna i orkestern. För att komma fram till eventuella lösningar pÄ problemen kommer tvÄ guider pÄ omrÄdet anvÀndas och jÀmföras mot varandra. Guidernas innehÄll appliceras sedan pÄ ett musikstycke som skrivits och vilken guide som Àr mest effektiv bedöms av en testgrupp. Testgruppen bestÄr av Ätta personer med varierande musikbakgrund och slutsatsen blev att guide tvÄ var mest effektiv dÄ den tar upp punkter som inte guide ett gör..

Denna uppsats undersöker svÄrigheterna i att skapa orkestermusik med hjÀlp av MIDI och kommer fokusera pÄ strÄkarna i orkestern. För att komma fram till eventuella lösningar pÄ problemen kommer tvÄ guider pÄ omrÄdet anvÀndas och jÀmföras mot varandra. Guidernas innehÄll appliceras sedan pÄ ett musikstycke som skrivits och vilken guide som Àr mest effektiv bedöms av en testgrupp. Testgruppen bestÄr av Ätta personer med varierande musikbakgrund och slutsatsen blev att guide tvÄ var mest effektiv dÄ den tar upp punkter som inte guide ett gör..

Ett utforskande av interpretation utfört i musik, akvarell och ord. En nÀrgÄngen bild av en levande musikalisk process studerad frÄn en inre kÀrna. Arbetet bestÄr utav denna text, tre konserter frÄn vÄren och sommaren 2013 som dokumenterades i DVD-format, ljudupptagningar av improvisationer och akvareller skapade i tiden för arbetet. Arbetets kÀrna, ögonblicksbilder frÄn insidan av sjÀlva processen, presenteras i en egen del av arbetet och omsluts av förklarande, reflektioner och tankar. Författaren spelar viola och upplever synestesi..

Under hösten 2011 och vÄren 2012 har jag som basist genomfört fem helt olika konserter i olika konstellationer och genrer. Jag har valt att analysera dem för att fÄ större förstÄelse om vad det Àr som faktiskt pÄverkar mig i samband med en konsert. FrÄgorna som behandlas Àr:?Vad hade jag för kÀnsla innan spelningen??Vad hade jag för kÀnsla pÄ scenen??Hur uppfattade jag publiken??Vad kÀnde jag direkt efter konserten? Hur kÀnner jag nu, en tid efter konserten??Vad skulle jag gjort annorlunda om jag fick göra om spelningen?Studien Àr introspektiv och jÀmförelserna av konserterna handlar inte om vad andra tycker, det Àr en jÀmförelse av mina upplevelser vid olika konsertsituationer.Under arbetets gÄng nÀr jag analyserat varje konsert har jag insett hur viktigt det Àr att man mÄr bra och har en bra magkÀnsla precis innan en konsert. Det Àr nÄgot som inte slagit mig tidigare..

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att ta reda pÄ hur olika musiker inom den klassiska musiken tÀnker nÀr de planerar en konsert. Jag har intervjuat fyra erfarna musiker och jÀmfört deras svar. FrÄgorna behandlar tre delÀmnen: Repertoarval, programupplÀggning och konsertpresentation. Alla musiker Àr inriktade pÄ den vÀsterlÀndska konstmusiken. Konserten de planerade Àr en kammarmusikkonsert.

Syfte: Syftet med detta arbete har varit att utveckla mig som interpret genom att skaffa mig en bredare kunskap om hur dubbelgrepp och ackord nyttjas inom olika epoker av klassisk konstmusik skriven för viola.FrÄgestÀllning: Kan kÀnnedom om dubbelgreppens (inklusive ackordspelets)musikaliska funktion, kompositörernas syfte med dem och de olika epokernas ideal för dubbelgreppsspel, hjÀlpa mig i mitt eget utförande och interpretation av dubbelgrepp?Metod: Min metod har varit att först vÀlja ut ett antal dubbelgreppspassager ifrÄn olika epoker inom klassisk konstmusik och sedan intervjua ett antal olika teoriprofessorer och musiker om hur dessa bör interpreteras. Slutligen har jag övat pÄ passagerna och gjort inspelningar av mina egna interpretationer av dessa..

Detta arbete syftar till att skapa en bÀttre förstÄelse till orsakerna bakom PA-teknikers val av ljudnivÄ pÄ en konsert, och varför dessa ljudnivÄer Àr sÄ pass höga som de Àr idag. Ett antal ljudtekniker har i rollen som PA-tekniker fÄtt besvara nÄgra frÄgor om ljudnivÄn pÄ konserter. Dessutom har ett flertal konsertbesökare fÄtt svara pÄ bl.a. om de tycker att ljudnivÄn pÄ konserter brukar vara lagom eller för hög. De flesta ljudteknikerna och nÀstan tvÄ tredjedelar av konsertbesökarna tyckte att ljudnivÄn brukar vara för hög.

Syftet med uppsatsen Àr att som flöjtist utveckla och undersöka det musikaliska, mentala och sceniska arbetet inför och i samband med 2 konserter och en provspelning. Jag har spelat in de tre tillfÀllena och sedan jÀmfört min egen upplevelse av konserten med ljudinspelningen. UtifrÄn detta har jag sedan utvÀrderat och hittat vÀgar att arbeta inför och under en konsert och andra typer av liknande uppspelningssituationer. MÄlet med arbetet har varit att hitta strategier och verktyg för att hantera olika typer av spelsituationer som Àr anvÀndbara för bÄde mig sjÀlv och andra musiker. Resultatet jag kom fram till genom arbetet var att god förberedelse av bÄde det musikaliska materialet och de praktiska delarna inför en konsert Àr till stor del det som pÄverkar slutresultatet i positiv riktning..

This is a historical documentary research study across Neva Leona Boyd (1876-1963). The theoretical perspective is based on the historical perspective of knowledge from ancient Greece to the approach of modern symbolic interactionism. The study shows that Boyd, who was Viola Spolins teacher, was a proponent of the modern view of group play theory. 1909 she founded Chicago School for Playground Workers, later transformed to the Recreation Training School. Until 1927, the school entered in Hull-House initiated by Jane Addams.